Medea

Denna text var mycket lättare att hänga med i än de andra texterna om t.ex kyklopen.
Genom att den är skriver på det sättet att först "pratar" en person och sedan efter "pratar" den andra. Det gjorde så att man lättare hängde med i vem som sa vad och vad som hände.Den var väldigt grov. Jag menar, inte dödar man någon av samma kött och blod för sin kärlek? Då tänker man verkligen fel. Familjen är något som verkligen är betydelsefull, men det är även kärleken, men inte på samma sätt. Alla behöver kärlek, och kärleken som man får av sin familj är inte densamma som kärleken man får utav en kille/tjej, som framstår som sin partner. Det hon gjorde visade att hon verkligen älskade Jason, annars hade hon inte lämnat sitt land, styckat sin bror och kastad delarna överbord för att få sin egen pappa att sluta följa efter dem. Allt hon gjorde, gjorde hon för honom. Vad gjorde han mot henne sedan, vad fick hon som tack för allt hon gjorde ? Jo, hon blev knivhuggen i ryggen. Detta kan man se på olika synvinklar om just varför Jason lämnade Medea för att gifta in sig i kungadömet. Det kan vara både att han gjorde det för att han älskade henne, men även för att han gjorde det för sig själv. Detta gjorde att Medea blev extremt sårad, självklart blir man det efter allt hon gjorde för honom. Detta gjorde att hon mördade kungen och hans dotter,men hon mördade även Jason och hennes egna barn. Frågan är vad hände sedan? På den tiden fick männen mörda andra som var av sitt eget kött och blod, och inte få något straff utav det. Mannen hade rätt till att mörda. Vad hände med Medea, som att hon inte hade den rätten att mörda någon annan, som att hon var kvinna? Hur kunde hon mörda sina egna barn? Det tyckte jag var väldigt konstigt, som att man får ett band till sina barn som man har fött. Hur får man modet till att mörda överhuvudtaget?
Texten gav att man fick några tankeställare om hur det är nu mot då. Rätten med att mörda osv. rätten med att mörda har som tur var ändrats. Som sagt, man fick sig en tankeställare utav texten.
Ciao!